Arkeologiska nationalmuséet

Detta museum är nog ett ”måste” då man besöker Aten. Här finns föremål från 3000 år av Greklands historia så det är en mycket imponerande samling. Här återfinner man mängder av skulpturer, vaser, krukor och dessutom mer än 250 000 mynt från Grekland och Aten.

Under 1800-talet lade England beslag på en mängd antika föremål från Aten. Till exempel försvann ”Friserna från Partenon, ut ur landet. Dessa går numera att beskåda på British Museum i London. Men det finns en stor samling antik konst från Aten kvar i det arkeologiska muséet. Det är egentligen tack vare några förutseende museitjänstemän de skatter ”Arkeologiska muséet” ställer ut finns kvar i Grekland. Under andra världskriget stal Hitler tillsammans med Italiens fascister det de kunde komma över av antikens konstskatter. Som tur var gömde museitjänstemännen samlingarna och nationalmuséet blev inte bestulna under Hitlers härjningar i Grekland.

I muséet återfinns även en mängd intressanta skulpturer.

Sal 4

I sal 4 finns ”Schliemanns Agamemnon som är en dödsmask i guld. Det var när tyskfödde Schielmann läste Homeros epos Iliaden och Odyssén som hans intresse för Troja väcktes. Troja var huvudstad i Dardanien och det var kung Dardanus som anlade staden. År 1870 reste han till Turkiet och fann den fantastiska staden Troja. När utgrävningarna startade återfann han ganska snart Dödsmasken.

Enligt sägnen tror man att denna mask föreställer kung Agamemnon. Agamemnon var kung över Mykene och det var han som tog sin armé ända till Troja för att befria Sköna Helena. Den sköna Helena är kvinnan i Homeros epos om det trojanska kriget, Iliaden. Helena var gift med Menelaos, som var Agamemnons bror. Hon rövades bort av Paris till Troja. Detta krig varade i många år.

Senare forskning har dock visat att denna mask är tillverkad långt före Trojanska kriget, som verkligen ägde rum. Det är därför en omöjlighet att denna mask föreställde Agamemnon.

Sal 6

I sal 6 finns en skulptur av en man sittande på en stol som spelar harpa. Denna skulptur kallas ”Kykladisk harpspelare”. Kykladerna var en ögrupp i Egeiska havet och här har man hittat en mängd marmorstatyetter som nu finns att beskåda i Arkeologiska Nationalmuséet. Dessa skulpturer är mycket speciella. Eftersom skallarna är mycket höga och platta förs tankarna närmast till moderna bilder av ”aliens”, alltså utomjordingar.

Sal 13

I denna sal finns ett gravmonument över ynglingen Kroisos. Det är en nästan 2 meter hög staty av en underskön manlig kropp med inskriptionen: ”Stanna och sörj över den döde Kroisos, dödad av den rasande Ares vid kamp i frontlinjen”.

Under antikens Grekland lades stor vikt vid att avbilda och förskönja den manliga kroppen och detta har verkligen lyckats vid avbildningen av den unga Kroisos. Detta ser man ofta också i avbildningen av unga manliga atleter som tävlade i de tidiga olympiska spelen.

Sal 15

I denna sal kan man beskåda en enorm staty av Poseidon från Artemis. Denna staty tros vara skapad ca 140 före kristus. Poseidon var havets gud i den grekiska mytologin och han var son till Kronos och Rhea. Poseidon avbildas oftast med en treudd. Om havet stormade var det Poseidon som var vred. Därför blidkade sjömän ofta Poseidon genom att offra till exempel hästar till hans ära.

Det är inte säkert att det är Poseidon som är avbildad i statyn, det kan lika väl vara en avbildning av Zeus. Det som i alla fall är säkert är att det är ett av den klassiska periodens mästerverk som speglar fulländning i uttrycket av rörelse.

Sal 21

I denna sal står den magnifika skulpturen av hästen Artemision med sin unga ryttare. Bronsstatyn är från 100-talet före kristus.

Sal 30

Här återfinns Afrodite, Eros och Pan. Statyerna föreställer Afrodites och Eros försök att mota bort Pan. Pan var i den grekiska mytologin ett lite annorlunda väsen. Pan var egentligen både bra och dålig. Han kunde bland annat se till att kvinnor blev gravida, men han kunde lika gärna ställa till med panik. Afrodite var skönhetens och sexualitetens gudinna. Enligt sägnen var hon dotter till Zeus och gudinnan Dione.